Immunterapi

Kan alla cancerpatienter ha nytta av immunterapi?

Immunterapi är idag en av fyra hörnstenar vid cancerbehandling. De övriga är strålning, operation och cellgiftsbehandling. Immunterapi är en effektiv behandlingsmetod, men den fungerar inte för alla cancerpatienter.

I en studie som publicerades i tidskriften Science, visar forskare att framgången beror på sammansättningen av genetiska mutationer i cancercellerna. Det avgör om kroppens immunsystem kan upptäcka och attackera cancer vid behandling med immunterapi.

Cancertumörer växer som träd

Sine Reker Hadrup är medförfattare till studien och hon jämför tillväxten av cancertumörer med ett träd. När tumören växer förgrenar den sig och utvecklar nya genetiska mutationer. De ursprungliga genmutationerna från stammen finns i alla tumörceller, men när tumören växer och utvecklar fler grenar har immunsystemet svårare att identifiera cancercellerna som främmande kroppar. Tack vare studien har man kunnat utveckla tekniker som visar vilka cancerceller immunsystemet känner igen och reagerar på, vilket gör det möjligt att välja den behandling med bäst effekt.

Flera olika varianter av immunterapi

Det finns flera typer av immunterapi, till exempel läkemedel som hämmar den bromsande effekten på kroppens immunceller, sk check-point hämmare. Det finns även cellbaserade terapier, där man tar ut och modifierar immunceller så att de ska angripa cancertumören. Sedan återför man immuncellerna varpå de effektivt angriper cancertumören, sk CART-cellterapi. Även behandling med antikroppar framtagna på laboratorier mot olika molekyler på cancercellerna och blodkärl används för flera olika tumörer med varierande effekt.

Immunterapi av olika slag och i olika kombinationer med bland annat cytostatika är idag godkänd för användning vid ett flertal olika varianter av tumörsjukdomar, till exempel malignt melanom, njurcancer, lungcancer, urinblåsecancer, Merckelcell-cancer, bröstcancer och vissa lymfom.

Forskning för att förbättra behandlingarna

Immunterapi är fortfarande en ny behandlingsmetod och det pågår en intensiv forskning för att utveckla den. Idag kan analys av PD1-receptorer ge en viss vägledning om effekten av behandling med check-point hämnare. Det pågår många vetenskapliga studier på DNA för att hitta bättre prediktiva markörer som kan säga om  immunterapi kommer att vara effektiv eller inte hos en enskild patient. Detta kan bidra till att minska onödiga behandlingar till gagn för den enskilda patienten.

Läs artikeln i Onkologi i Sverige

Läs artikeln i Science

Läs artikeln från Science Nordic