Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Tumören behandlas med operation eller strålning men aktiv monitorering av prostatan är allt vanligare. Hur Alivia kan hjälpa digGranskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.
Alivias cancervårdsförsäkring
En sjukvårdsförsäkring som ger dig hjälp när det behövs som mest.
Vad är prostatacancer?
Prostatacancer är en malign (elakartad) tumör som uppstår i prostatakörteln. Den är stor som en valnöt och har till uppgift att vid ejakulation (utlösning) bilda transportvätskan för spermierna.
En tumör kallas malign om den växer okontrollerat. Den kan då sprida sig lokalt eller med blodet eller lymfa till andra delar av kroppen och bilda metastaser (dottertumörer). De vanligaste områdena för metastaser är skelett och lymfkörtlar. Till en början växer tumören inuti prostatakörteln utan att det uppstår symptom. Det kan ta 10–15 år innan cancertumören sprider sig eller ger symptom. Ibland utvecklas sjukdomen snabbare.
Förekomst
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas drygt 10 000 män och oftast upptäcks sjukdomen i 70-årsåldern. Om den beror på ärftlighet kan den dyka upp tidigare. Men det är ovanligt att insjukna innan man har fyllt 50 år, oavsett orsak.
Orsaker till prostatacancer
Risken att få prostatacancer ökar med åldern men orsaken är ofta okänd. Hos ungefär var tjugonde patient är orsaken ärftlighet, men det är okänt vilka arvsanlag som kan orsaka sjukdomen. Därför finns inget test som kan visa vem som löper ökad risk att drabbas. Men om nära släktingar har drabbats av sjukdomen, speciellt under 50 års ålder, bör det utredas och kontrolleras.
Diagnos
De första tecknen kan vara ett behov av att kissa ofta, svag urinstråle eller blod i urinen. Ibland kan symptomen bero på att cancertumören har spridit sig. Då är det vanligt att det gör ont i skelettet på något ställe i kroppen utan att man har skadat sig eller att något annat har hänt. Trötthet eller förlorad aptit med viktminskning kan vara andra tecken. Men sådana symptom kan ha samband med andra tillstånd. Ofta beror de på en godartad förstoring av prostatakörteln, speciellt hos äldre män.
Förhöjda värden av blodprovet PSA (prostata specifikt antigen) kan vara ett tecken på en cancertumör i prostatan. Men förhöjda PSA-värden är också vanliga vid godartad prostataförstoring och vid infektioner som påverkar prostatakörteln.
Vid en undersökning kan läkaren ibland med fingret känna att prostatakörteln är hård och knölig, vilket kan vara ett tecken på cancer. En bättre metod är att undersöka prostatan med ultraljud via ändtarmen.
För att vara helt säker på om en förändring i prostatakörteln är cancer måste ett vävnadsprov tas och analyseras i ett mikroskop. Innehåller provet cancer graderas den med en Gleasonsumma. Är värdet under 6 betyder det att cancertumören växer sakta. Då behövs inte alltid behandling utan det räcker med kontroller. En magnetkameraundersökning (MR) kan vara ett bra stöd i bedömningen om tumören behöver behandlas eller ej.
Läkaren använder skelettscintigrafi (isotopundersökning) för att ta reda på om cancern har spridit sig. Ibland används även magnetkamera (MR), datortomografi (CT) och PET-kamera. Utredningen genomförs enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF) om läkaren misstänker cancer i prostatakörteln.
Ökad trygghet och säkerhet i händelse av prostatacancer
Behandling av prostatacancer
Val av behandling beror på olika faktorer som tumörens storlek och tecken på spridning samt patientens ålder och allmäntillstånd. Det finns tydliga riktlinjer för behandling av prostatacancer i det Nationella Vårdprogrammet.
Även vid maligna prostatatumörer kan läkaren ofta avvakta med behandling och låta patienten gå på regelbundna kontroller, vanligtvis två gånger per år. Under en sådan aktiv monitorering känner läkaren på cancertumören genom ändtarmen och ett PSA-prov tas.
Sitter tumören i prostatakörteln behandlas patienten med kirurgi eller strålning. Under en operation avlägsnas prostatan och sädesblåsorna. Ibland tas också några lymfkörtlar bort för att kontrollera om cancern har spridit sig. Kirurgi riskerar att leda till inkontinens (urinläckage) och impotens (försämrad förmåga att få erektion). Har lymfkörtlar tagits bort kan besvär med svullnader uppstå i ett eller båda benen.
Yttre och inre strålbehandling kan minska risken för problem med inkontinens och impotens. Behöver även området kring tumören strålas finns det även risk för tarmproblem.
Yttre strålbehandling kan vara ett alternativ till kirurgi om patienten har andra sjukdomar. Behandlingen tar några minuter per gång och känns inte alls. Ofta ges strålningen en gång per dag, fem dagar i veckan. Hela behandlingen pågår i sex till åtta veckor.
Inre strålbehandling (brachyterapi) kan ges som en engångsbehandling (seedsterapi). Små korn med radioaktiv jod förs med nålar genom huden bakom pungen in i prostatakörteln. Kornen strålar under några månader men behöver därefter inte tas bort.
Strålbehandling kombineras ofta med hormonbehandling. Har cancern spridit sig ges ofta cytostatika tillsammans med hormonbehandling (tabletter eller sprutor), vanligtvis under mycket lång tid. Biverkningar är påverkad sexlust, sexuell förmåga och värmevallningar. Vissa patienter kan få en spruta med ett radioaktivt ämne som söker upp metastaser och avger strålning.
Behandlingen kan påverka livskvaliteten avsevärt. Därför är det viktigt att patienten och nära anhöriga är delaktiga i beslutet om val av behandling. Vårdpersonalen ska informera om olika behandlingsalternativ, vad de innebär och vilka biverkningarna är.
Patienten ska ges möjlighet att träffa både en urolog och en onkolog för att diskutera möjliga behandlingsalternativ och var de ges. Många gånger kan det bästa alternativet vara aktiv monitorering med regelbundna kontroller.
Prognos
Behandlingsresultaten har förbättrats de senaste åren. Efter ställd diagnos lever nästan 90 % av patienterna efter fem år och ca 75 % efter 10 år. Sprids sjukdomen till andra delar av kroppen minskar chansen att bli frisk men olika typer av behandling kan hålla sjukdomen under kontroll i många år.
Alivia Cancervårdsförsäkring
Rätt diagnos, rätt vård inom rätt tid
Genom att teckna cancervårdsförsäkring via Alivia får du trygghet i form av stöd och specialisthjälp vid cancer.
Tillgång till erkända
Cancervård specialister
Rätt diagnos genom
second opinion
Rätt cancervård inom
garanterad tid
Stöd
för drabbad och närstående
Läs mer om Alivia och hur vi kan hjälpa dig
Frågor & Svar
Svar på de vanligaste frågorna om en helt ny försäkring.
1 av 3 drabbas. Vi vill minska oron
Alivia är ett vårdföretag med en unik spetskompetens inom cancerdiagnoser. För att göra kunskap och vård inom cancer tillgänglig för fler erbjuder vi en försäkring.
Vad kostar en cancervårdförsäkring?
Alivia Cancervårdsförsäkring säkrar rätt diagnos och rätt vård inom garanterad tid, och därmed bästa tänkbara förutsättningar i händelse av cancer.