Bukspottkörtelcancer

Vad är bukspottkörtelcancer?

Bukspottkörteln är ca 15–20 cm lång, den ligger bakom magsäcken och har kontakt med gallblåsans gångsystem. Körteln, som även kallas pankreas, producerar enzymer som behövs för matsmältningen samt hormoner, till exempel insulin, som är nödvändiga för sockeromsättningen.  

Bukspottkörtelcancer (pankreascancer) är en malign (elakartad) tumör. En tumör kallas malign om den växer okontrollerat och invaderar frisk vävnad, som andra organ. Via blodkärl och lymfkärl kan cancerceller spridas lokalt eller till andra delar av kroppen och ge upphov till metastaser (dottertumörer).

Elakartade tumörer i bukspottkörteln har oftast hunnit sprida sig i kroppen när sjukdomen upptäcks. Men det finns även godartade tumörer eller tumörer som ännu inte har hunnit utvecklas till en elakartad cancer. En annan cancerform i bukspottkörteln utgår från endokrina celler, den sortens tumörer tas inte upp här.  

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Cancer i bukspottkörteln är en tämligen ovanlig tumörsjukdom som dock har ökat i antal de senaste åren. Årligen drabbas ca 1300 personer och de flesta är över 70 år.   

Orsaker

Tobaksrökning och även snus kan vara en möjlig delorsak. Sjukdomen kan i sällsynta fall vara ärftlig om flera nära släktingar har insjuknat. Långvarig alkoholkonsumtion kan orsaka pankreatit, en kronisk inflammation i bukspottkörteln, som kan öka risken för pankreascancer. Även övervikt och diabetes kan ha ett samband. Men det finns inga direkta sjukdomsorsaker och i de flesta fall uppstår sjukdomen av en slump.

Diagnos

Vanligtvis ger cancer i bukspottkörteln inga symptom.  De vanligaste symptomen kan vara tecken på andra sjukdomar. En av dem är gulsot (gula ögonvitor, mörkare urin och klåda) men det handlar oftare om gallsten och infektion i levern (hepatit). Andra vanliga symptom som viktnedgång, matleda och smärtor i övre delen av magen kan i vissa fall vara tecken på cancer i bukspottkörteln

Misstänker läkaren att symptomen beror på bukspottkörtelcancer måste det utrönas med hjälp av blodprover, vävnadsprover och röntgenundersökningar. Med blodprover kan tumörmarkörer analyseras. Vävnadsprover tas ofta med en tunn nål som förs in i den misstänkta tumören. Vävnadsprovet undersöks i ett mikroskop för att avgöra om det är godartade förändringar eller cancer. Man kan även ta hjälp av datortomografi (skiktröntgen) och ultraljud samt gastroskopi, där magsäcken undersöks inifrån.

Vid misstanke om bukspottkörtelcancer (pankreascancer) sker utredningen enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF).

Behandling

Valet av behandling beror på flera faktorer som cancertyp, tumörens storlek, tecken på spridning och patientens allmäntillstånd. Man ska alltid överväga möjligheten till en radikal operation då delar av bukspottkörteln, gallblåsan med gallgång samt tolvfingertarmen och lymfkörtlar avlägsnas tillsammans med tumören. Det är inte ovanligt att även delar av magsäcken tas bort. Ibland kombineras kirurgin med cytostatika och tillväxthämmande mediciner kan ha mycket bra effekt hos många patienter, men oftast under en begränsad tid.

Endast 20 % av patienterna kan erbjudas en operation som botar sjukdomen. Många gånger upptäcks tumörens spridning först vid operationen och patienten kan då få mediciner som kan bromsa cancertillväxten och lindra besvären. Efter operationen kan patienten behöva stanna kvar på sjukhuset i upp till två veckor. Det kan bli nödvändigt att ändra matvanor och kontinuerligt ta olika mediciner för att underlätta matsmältningen.

Det finns tydliga riktlinjer för behandling av bukspottkörtelcancer i det Nationella Vårdprogrammet.

Prognos

Sjukdomen är allvarlig men kan botas om den upptäcks tidigt. Hos vissa patienter kan sjukdomsförloppet bromsas effektivt med mediciner, även om tumören har spritt sig i kroppen. .

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.