Hjärntumörer

Vad är hjärntumörer?

Begreppet hjärntumör är ett samlingsnamn för många olika typer av tumörsjukdomar i hjärnan. Den primära varianten uppstår i hjärnan. Sekundära tumörer i hjärnan eller hjärnmetastaser (dottertumörer) har spridits från en tumör i annan del av kroppen. .

Av de primära hjärntumörerna är vissa godartade, men de flesta är elakartade (maligna) beroende på hur snabbt de växer och var de sitter. En del tumörer i hjärnan växer väldigt långsamt och en del växer snabbare.

En malign hjärntumör växer okontrollerat och sprider sig in i hjärnan eller ryggmärgen. Det är ytterst sällsynt att en hjärntumör sprider sig till andra ställen i kroppen. Tumörer i hjärnan delas in i olika typer beroende på ursprungscell. 

Indelningen i graderna 1–4 avgörs av hur snabbt tumören växer och vilka biologiska egenskaper den har. Låggradiga tumörer (1–2) och växer oftast långsamt medan höggradiga tumörer (grad 3–4) växer snabbare och därmed kräver snabb behandling.

Meningiom är den vanligaste typen av godartad hjärntumör som utgår från de hjärnhinnor som omger hjärnan. Den är vanligare hos kvinnor och kan ibland utvecklas under en graviditet. En annan godartad variant är akustikusneurinom, eller hörselnervstumör, som uppstår i nervskidan runt hörselnerven.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Varje år drabbas 1400 personer av primära hjärntumörer. De flesta är över 60 år men även barn, ungdomar och unga vuxna kan få sjukdomen. De mer aggressiva formerna är vanligare hos äldre personer. Av den mest aggressiva typen (grad 3–4) är färre än 1 % av de som drabbas under 10 år. 

De vanligaste maligna (elakartade) hjärntumörerna är olika typer av gliom. De utvecklas från stödjevävnadens olika celler (astrocyter, oligodendrocyter eller ependymceller) som omger nervcellerna och indelas i grad 1–4.

Om tumören i hjärnan utgår från astrocyter kallas de astrocytom eller enbart gliom. Oligodendrocyter ger upphov till oligodendrogliom medan ependymomtumörerna utgår från de ependymala cellerna som täcker hjärnans hålrum. Gliom av grad 4 kallas även glioblastom.

Medulloblastom är en primär variant av tumörer i hjärnan som enbart drabbar barn och unga personer. Den kallas även primitiv neuroektodermaltumör, PNET, och växer oftast i anslutning till det vätskefyllda hålrummet vid lillhjärnan i bakhuvudet.

Orsaker

I de flesta fall är orsaken till tumörer i hjärnan oklar men både arv och miljö spelar roll. Radioaktiv strålning är den externa faktor som oftast sägs ha ett samband med sjukdomen. Strålning från mobiltelefoner har också diskuterats och det finns olika åsikter om vilken betydelse det har för uppkomsten av sjukdomen. Det finns också vissa rapporter om samband med arbete i kemi och oljeindustrin. Ärftlighet är sällsynt men kan vara en orsak förekomma vid vissa ärftliga sjukdomar.

Kroppens alla funktioner styrs från hjärnan. De symptom som uppstår beror huvudsakligen på var hjärntumören växer. Eftersom hjärnan finns i ett slutet hålrum innanför skallbenen finns det olika tecken på ökat tryck inne i huvudet och/eller störningar av normal hjärnvävnad. Vissa tumörer kan också producera hormoner som kan orsaka olika symptom, som till exempel:

  • Huvudvärk, yrsel, illamående
  • Epileptiska anfall (krampanfall)
  • Synrubbningar
  • Tal- och rörelseproblem
  • Onormal trötthet
  • Psykiska förändringar/personlighetsförändringar

Diagnos

Förändringar i hjärnan behöver diagnostiseras av specialister. Vid misstanke om att det är en tumör i hjärnan tar läkaren in uppgifter från patienten och anhöriga. Utöver en kroppsundersökning genomförs en noggrann undersökning av nervernas funktion i kroppen och ögonbotten.

Undersökningen inkluderar tester av reflexer, balans, muskelstyrka, tal och syn samt minnesfunktioner. Bilddiagnostik med magnetkamera (MR) är den vanligaste metoden. Bilderna tas både med och utan kontrast, ett ”färgämne” som injiceras i blodet och gör strukturerna mer synliga.

Även andra typer av bildundersökningar används som datortomografi (CT), ultraljud och PET-kamera. Ibland tas också ett ryggmärgsprov med hjälp av en lumbalpunktion då läkaren med en nål går in mellan två ryggkotor till ryggmärgsvätskan.

För att avgöra vilken sorts tumör det är krävs alltid ett vävnadsprov (biopsi) som undersöks i mikroskop. Bestämning av typ, svårighetsgrad och andra biologiska markörer är viktigt för att välja den bästa behandlingen.

Diagnostiken och behandlingen kräver flera olika specialister som röntgenläkare, neurokirurger, patologer samt onkologer. I många fall deltar även andra yrkesgrupper som psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor med olika kompetenser.

Behandling

Behandlingen beror på var tumören sitter, hur stor den är, symptom och patientens allmäntillstånd samt resultatet från de diagnostiska testerna. Operation är alltid förstahandsval. Om ett kirurgiskt ingrepp inte är möjligt tas ett vävnadsprov (biopsi) för att avgöra vilken typ av hjärntumör det handlar om.

Akut behandling syftar ofta till att minska trycket i hjärnan för att undvika invalidiserande eller livshotande komplikationer. I de flesta fall handlar det om en kombination av operation, cytostatika eller andra läkemedel samt strålbehandling. Valet av behandling efter operation baseras på cancertyp och tumörens placering.

Det finns flera nya behandlingsmetoder för höggradiga gliom. Optune är en behandlingsmetod där elektroder fästs på huvudet. De alstrar elektriska fält som hämmar tumörens celldelning.

Prognos

Om sjukdomen kan botas avgörs av tumörtyp, tumörens placering i hjärnan samt patientens ålder. Det finns alltid behandlingar som kan minska symptomen, förlänga livet och förbättra livskvaliteten.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.