Leukemi

Vad är leukemi?

Leukemi är samlingsnamnet för ett flertal olika blodcancersjukdomar. Blodceller utvecklas från blodstamceller men vid leukemi skadas cellerna vilket hämmar produktionen av normala blodkroppar. Under utvecklingen av vita blodkroppar sker en uppdelning i myeloiska celler (benmärgen) och lymfatiska celler (lymfatiska systemet). Sjukdomen delas in på samma sätt och kan antingen vara akut (snabb) eller kronisk (långsam):

  • Akut lymfatisk leukemi (ALL) är vanligast hos barn.
  • Akut myeloisk leukemi (AML) är vanligare hos vuxna.
  • Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är den vanligaste blodcancerformen.
  • Kronisk myeloisk leukemi (KML) har ett mycket långsamt sjukdomsförlopp.

Vid akut leukemi uppstår fel tidigt i utvecklingen av blodceller. Vid kronisk leukemi ansamlas mer mogna blodceller men med en felaktig funktion. De sjuka blodcellerna infiltrerar och hämmar normala blodceller. Visar sig sjukdomen vara akut är det viktigt att snabbt få vård.

Kronisk leukemi ger sällan några kännbara symptom utan upptäcks ofta av en slump, som vid en hälsokontroll. Sjukdomen är i de flesta fall livslång och behandlas först om besvär uppstår.

Det finns även några sällsynta typer av blodcancer som inte passar in i någon av indelningarna.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Ungefär 700 personer per år insjuknar i någon form av leukemi. Mer än hälften är över 60 år och något fler män drabbas. Den kroniska varianten är vanligare än den akuta. Men totalt sett är blodcancer ganska ovanligt. Hos barn utgör akut leukemi nära en fjärdedel av cancersjukdomarna och mer än 90 procent handlar om akut lymfatisk leukemi (ALL).

Orsaker

Det är okänt vad som ligger bakom leukemi. Vissa andra blodsjukdomar eller medfödda genförändringar kan medföra en ökad risk att insjukna, liksom om man utsätts för joniserande strålning, som elektromagnetisk strålning vid till exempel röntgen. Ärftlighet är sällsynt, de allra flesta får sjukdomen utan att någon släkting har haft den.  

Diagnos

Symptomen varierar och besvären kan komma snabbt eller långsammare. Då kan de visa sig som ökad trötthet och besvär med andning, besvärande ihållande infektioner med feber, blåmärken och ökad blödningsbenägenhet, svettningar nattetid, viktnedgång. Ibland uppstår smärtor i leder och skelett och det är inte ovanligt med svullna lymfkörtlar eller svullen mjälte med en tyngdkänsla i buken. Men många av dessa besvär kan också ha helt andra orsaker.

Utredningen inleds med en klinisk undersökning för att reda ut patientens eventuella besvär. Ett vanligt blodprov kan i många fall visa om det rör sig om leukemi, vilket kan bekräftas av ett benmärgsprov. För att utesluta elakartade celler i nervsystemet ta i många fall även ett ryggvätskeprov (lumbalpunktion) samt vävnadsprov från lymfkörtlar för analys i mikroskop.

Misstanke om blodcancer ska alltid utredas på en specialistklinik (hematologisk klinik eller medicinklinik) enligt modellen för standardiserade vårdförlopp (SVF).

Behandling

Sjukdomstyp och sjukdomsbilden hos varje enskild patient avgör typ av behandling. Allt fler kan få behandling som tar bort sjukdomen eller som gör så att det går att leva ett bra liv under lång tid. Finns det inga symptom behövs ingen behandling. Men det är nödvändigt med regelbundna kontroller och patienten måste lämna blodprover några gånger om året. På det viset kan läkaren följa hur sjukdomen utvecklas och avgöra om behandling ska påbörjas.

Målsättningen med behandlingen är att ta bort alla leukemiceller och minska risken för återfall. Behandlingen uppdelas i flera moment och kan sträcka sig från några månader till nästan 3 år.  Ibland är patienten i ett sådant dåligt tillstånd att behandlingen behöver påbörjas innan det finns svar på alla prover, men den anpassas alltid utifrån analyssvaren så snart de är klara. Förutom blodprover är det viktigt att känna till patientens allmäntillstånd och hur väl hjärta, lungor och njurar fungerar.

Cytostatika är det främsta medlet vid behandling och ges ofta i höga doser och vid upprepade kurer. En kur ges som dropp under flera dagar. Behandlingen följs upp kontinuerligt med nya blodprover och benmärgsprover för att se att den har god effekt. Vid risk för återfall behövs en stamcellstransplantation som är en krävande behandlingsform.

Vanligtvis fortsätter behandlingen även om alla tecken på sjukdomen är borta. Ofta stannar patienten kvar på sjukhuset under pågående kur. För att klara den intensiva behandlingen med cytostatika ges understödjande behandling med läkemedel mot illamående, blodtransfusion, antibiotika vid infektioner eller näringsdropp vid svårigheter med matintag.

Vid till exempel Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är det vanligt att cytostatika kombineras med monoklonala antikroppar som ges som dropp eller som sprutor. Läkemedlen botar inte men patienten kan bli besvärsfri i flera år.

Behandlingen av blodcancer har gjort stora framsteg och idag finns flera alternativ till cytostatika.

Prognos

Hälften av alla som drabbas lever efter 5 år, men överlevnaden varierar beroende på ålder och sjukdomstyp. Yngre patienter har bättre prognos. Över 85 % av alla barn med Akut lymfatisk leukemi (ALL) botas med behandling. Vid Kronisk myeloisk leukemi (KML) lever flertalet patienter ett normallångt liv även om tumörceller kan finnas kvar i kroppen och kräva kronisk behandling.

Många patienter är sjukskrivna under stora delar av behandlingsperioden. Efter genomgången behandling behövs återhämtning och det är viktigt att träna upp ork och kondition. Det finns en patientförening för blodcancer som ger stöd och råd.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.