Livmoderhalscancer
Risken för livmoderhalscancer har minskat tack vare regelbundna gynekologiska cellprovskontroller och vaccination mot HPV-virus. Många blir friska efter behandling. Hur Alivia kan hjälpa digGranskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.
Alivias cancervårdsförsäkring
En sjukvårdsförsäkring som ger dig hjälp när det behövs som mest.
Vad är livmoderhalscancer?
Cancer i livmoderhalsen är en tumörsjukdom som drabbar nedre delen av livmodern (cervix). Livmoderhalsen går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Slemhinnan i det här området är extra känslig för angrepp av bakterier och virus. Ibland kan en cellförändring uppstå som kan utvecklas till cervixcancer, men i de flesta läker de ut av sig själva.
Livmoderhalscancer utvecklas oftast långsamt, ibland mer än tio år, vilket ger stora möjligheter att upptäcka förstadier till sjukdomen. Idag är regelbundna cellprovskontroller rutin för att kunna upptäcka tidiga och avlägsna cellförändringar för att förhindra att en elakartad (malign) tumör uppstår. Även screeningundersökning med provtagning för HPV-virus genomförs.
Hur förekommer livmoderhalscancer?
Varje år får närmare 30 000 kvinnor beskedet att de har cellförändringar. En fjärdedel av dem får genomgå någon form av behandling. Omkring 450 kvinnor per år får diagnosen livmoderhalscancer. Tumörformen kan uppstå i alla åldersgrupper men är vanligast i åldern 30–40 år samt hos kvinnor över 70 år.
Orsaker till livmoderhalscancer
Smittöverföring av HPV (humant papillomvirus) vid sex är den vanligaste orsaken. Det finns många varianter av viruset men det är främst HPV 16 och 18 som kan orsaka cancer. I de flesta fall läker infektionen i slidan ut av sig själv, men vid upprepade infektioner och kraftigt nedsatt immunförsvar ökar risken. Rökning ökar markant risken att drabbas. Kondom ger ett visst skydd och idag erbjuds vaccin mot de vanligaste virustyperna.
Diagnos
Det vanligaste symtomet är blödningar från underlivet, som kan komma mellan menstrationerna eller till exempel vid samlag. Då ska man söka vård på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Det gäller också om man får blödningar efter man har slutat ha mens.
Utredningen görs idag enligt de så kallade standardiserade vårdförloppen, som är ett sätt att organisera och snabba på utredningen.
Ett tidigt skede av sjukdomen kan vara utan symtom. Förstadier till livmoderhalscancer är svåra att upptäcka själv. Läkaren kan upptäcka dem vid en gynekologisk cellprovtagning. Småblödningar kan ses även vid andra tillstånd som inte alls bero på livmoderhalscancer. P-piller och hormonspiral eller sköra slemhinnor kan också vara en orsak till små blödningar.
Vid symtom, eller om ett cellprov har visat cellförändringar genomförs en gynekologisk undersökning. Läkaren använder ett speciellt mikroskop (kolposkop) för att bättre kunna se eventuell förändringar på livmoderhalstappen och för att effektivt kunna ta ett vävnadsprov. Vävnadsprovet kan kännas ungefär som ett stick vid ett blodprov.
Om det är en fastställd livmoderhalscancer görs en ny gynekologisk undersökning I narkos eller med ryggbedövning. Även undersökning med skiktröntgen (datortomografi) och eventuellt även magnetkamera för att ta reda på om cancern har spridit sig.
Ökad trygghet och säkerhet i händelse av äggstockscancer
Behandling av livmoderhalscancer
Valet av behandling skiljer sig för varje patient och måste diskuteras under en multidisciplinär konferens med olika specialister. Patienten är alltid delaktig i alla beslut.
Har det inte redan gjorts under utredningen måste ofta båda äggstockarna och äggledarna samt livmodern opereras bort av en gynekologisk tumörkirurg. Ibland avlägsnas även delar av bukhinnan, blindtarmen, mjälten och lymfkörtlar i närområdet för att få bort cancerceller som kan ha spridit sig. Att avlägsna så mycket av den synliga cancern som möjligt ökar chansen att bli frisk samt förbättrar möjligheterna till en effektiv efterbehandling.
Det är alltid bra att sluta röka, även inför operationen. Såren läker bättre, risken för infektioner minskar och återhämtningen efter behandlingen går snabbare.
Följderna av operationen varierar och måste diskuteras av patient och läkare. För fertila kvinnor innebär en bortoperation av äggstockarna att klimakteriet inträffar tidigare. Möjligheten att bli gravid försvinner. Har delar av tarmen tagits bort kan den antingen sys ihop så att den fungerar som tidigare, eller så är det nödvändigt med stomi (påse på magen).
Det krävs vanligtvis ytterligare behandling med olika mediciner och ibland även strålbehandling. Ofta ges cytostatika som dropp i blodet vid sex tillfällen var tredje vecka. I vissa fall ges cytostatika inför operationen för att krympa cancertumören.
Behandlingarna kan medföra risk för infektioner och hårförlust, men håret växer alltid ut igen efter avslutad behandling. En del cytostatika medför stickningar och domningar i händer och fötter men läkaren kan då justera mängden läkemedel för att minska risken för bestående nervpåverkan.
Ibland kan behandling ges med läkemedel som innehåller antikroppar. En typ av behandling är PARP-hämmare som hämmar ett protein som cancercellerna behöver för att överleva. Efter avslutad behandling krävs återkommande kontroller under lång tid för att läkaren så tidigt som möjligt ska kunna upptäcka om cancern kommer tillbaka. Går sjukdomen inte att bota finns det ändå behandling och rehabilitering som kan ge ett långt bra liv. Det går också att ha ett bra sexliv och samliv efter äggstockscancer, men det kan ta tid.
Vid borderlinetumörer rekommenderas ofta att såväl äggstockar och äggledare som livmoder opereras bort. Men det går att skjuta upp operationen om kvinnan önskar föda barn. För att bevara fertiliteten kan en mindre operation göras. Efteråt krävs regelbundna kontroller.
Prognos
Sju av tio kvinnor blir idag friska från livmoderhalscancer. Då sjukdomen utvecklas långsamt finns det goda möjligheter att upptäcka farliga cellförändringar i tid. Alla kvinnor i åldrarna 23–64 år erbjuds gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år och från 50-årsåldern vart femte år. Rutinerna kan variera något beroende på var man bor.
Vaccination skyddar mot virustyperna HPV 16 och 18 som orsakar omkring 70 procent av all cancer i livmoderhalsen. Vaccinet är mest effektivt om man vaccineras innan sexdebuten och HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Idag vaccineras även pojkar mot HPV infektion. Efter vaccinationen är det viktigt att fortsätta gå på cellprovskontroller och lämna HPV-prov eftersom vaccinet inte skyddar mot alla virustyper som kan orsaka cancer i livmoderhalsen.
Alivia Cancervårdsförsäkring
Rätt diagnos, rätt vård inom rätt tid
Genom att teckna cancervårdsförsäkring via Alivia får du trygghet i form av stöd och specialisthjälp vid cancer.
Tillgång till erkända
Cancervård specialister
Rätt diagnos genom
second opinion
Rätt cancervård inom
garanterad tid
Stöd
för drabbad och närstående
Läs mer om Alivia och hur vi kan hjälpa dig
Frågor & Svar
Svar på de vanligaste frågorna om en helt ny försäkring.
1 av 3 drabbas. Vi vill minska oron
Alivia är ett vårdföretag med en unik spetskompetens inom cancerdiagnoser. För att göra kunskap och vård inom cancer tillgänglig för fler erbjuder vi en försäkring.
Vad kostar en cancervårdförsäkring?
Alivia Cancervårdsförsäkring säkrar rätt diagnos och rätt vård inom garanterad tid, och därmed bästa tänkbara förutsättningar i händelse av cancer.