Livmoderhalscancer

Vad är Livmoderhalscancer?

Cancer i livmoderhalsen är en tumörsjukdom som drabbar nedre delen av livmodern (cervix). Livmoderhalsen går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Slemhinnan i det här området är extra känslig för angrepp av bakterier och virus. Ibland kan en cellförändring uppstå som kan utvecklas till cervixcancer, men i de flesta läker de ut av sig själva.

Livmoderhalscancer utvecklas oftast långsamt, ibland mer än tio år, vilket ger stora möjligheter att upptäcka förstadier till sjukdomen. Idag är regelbundna cellprovskontroller rutin för att kunna upptäcka tidiga och avlägsna cellförändringar för att förhindra att en elakartad (malign) tumör uppstår. Även screeningundersökning med provtagning för HPV-virus genomförs.

Förekomst

Varje år får närmare 30 000 kvinnor beskedet att de har cellförändringar. En fjärdedel av dem får genomgå någon form av behandling. Omkring 450 kvinnor per år får diagnosen livmoderhalscancer. Tumörformen kan uppstå i alla åldersgrupper men är vanligast i åldern 30–40 år samt hos kvinnor över 70 år.

Orsak

Smittöverföring av HPV (humant papillomvirus) vid sex är den vanligaste orsaken. Det finns många varianter av viruset men det är främst HPV 16 och 18 som kan orsaka cancer. I de flesta fall läker infektionen i slidan ut av sig själv, men vid upprepade infektioner och kraftigt nedsatt immunförsvar ökar risken. Rökning ökar markant risken att drabbas. Kondom ger ett visst skydd och idag erbjuds vaccin mot de vanligaste virustyperna.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Diagnos

Blödningar från underlivet är det vanligaste symptomet. De kan komma vid samlag, mellan menstruationerna eller efter att man har slutat få mens. Små blödningar har oftast andra orsaker men förstadier till livmoderhalscancer kan vara svåra att upptäcka då sjukdomen inte alltid har symptom. Därför ska man alltid gå till en vårdcentral eller gynekolog.

Vid en gynekologisk undersökning används ett speciellt mikroskop (kolposkop) för att upptäcka eventuella förändringar på livmodertappen och ta ett cellprov. Vid symptom eller om provet visar cellförändringar görs en ny gynekologisk undersökning under narkos eller med bedövning.

Utredningen av sjukdomen görs idag enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF).

Behandling

Cancer i livmoderhalsen behandlas med operation, strålning och cytostatika. Ibland kombineras allt tre metoderna. I många fall måste livmodern bestrålas eller tas bort, vilket medför svårigheter för graviditet. Upptäcks sjukdomen tidigt kan möjligen en mindre operation bevara möjligheten att bli gravid.

Behandlingsmetoden avgörs av tumörens storlek och om den har spridit sig. Är cancern begränsad görs en operation eller en kombination av strålbehandling och cytostatika. Idag sker operation med titthålsteknik (laparoskopi) eller via öppen kirurgi med ett snitt i magen.

Om den mikroskopiska undersökningen visar att cancern är spridd till lymfkörtlar eller att den växer djupt i livmoderhalsen, är det även vanligt med strålbehandling efter operationen, ofta tillsammans med cytostatika.

Vid en större tumör eller om den växer utanför livmoderhalsen är inte operation lämpligt. Då ges strålbehandling och cytostatika och även om tumören är mer utbredd finns det chans att bli frisk. Cytostatika kan även ges vid spridd sjukdom eller vid återfall.

Det finns två sorters strålbehandling. Inre strålbehandling (brachyterapi) innebär att strålkällan placeras inne i slidan. Det innebär att cancertumören får en högre stråldos än vävnaden runtomkring. Strålningen ges under narkos eller med ryggbedövning. Yttre strålbehandling innebär att strålning ges från en apparat utanför kroppen som riktas mot tumören i underlivet. Ibland kombineras dessa två typer av strålbehandling.

Immunterapi (PD1 hämmare) ter sig kunna vara effektivt mot livmoderhalscancer och kan komma att bli en del av rutinbehandlingen framöver.

Lymfödem i benen är en biverkning som kan uppstå efter strålbehandling eller operation när lymfkörtlar har tagits bort. Besvär med svullna ben kan minskas med stödstrumpor och lymfterapeuter kan ge lymfmassage.

Samlivet kan naturligtvis påverkas avsevärt och bör diskuteras med ansvariga läkare och kontaktsjuksköterska. Det finns bra hjälp att få.

Prognos

Sju av tio kvinnor blir idag friska från livmoderhalscancer. Då sjukdomen utvecklas långsamt finns det goda möjligheter att upptäcka farliga cellförändringar i tid. Alla kvinnor i åldrarna 23–64 år erbjuds gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år och från 50-årsåldern vart femte år. Rutinerna kan variera något beroende på var man bor.

Vaccination skyddar mot virustyperna HPV 16 och 18 som orsakar omkring 70 procent av all cancer i livmoderhalsen. Vaccinet är mest effektivt om man vaccineras innan sexdebuten och HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Idag vaccineras även pojkar mot HPV infektion. Efter vaccinationen är det viktigt att fortsätta gå på cellprovskontroller och lämna HPV-prov eftersom vaccinet inte skyddar mot alla virustyper som kan orsaka cancer i livmoderhalsen.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.