Magsäckscancer

Vad är magsäckscancer?

Magcancer eller ventrikelcancer innebär i de allra flesta fall att tumörcellerna utgår från magslemhinnans körtelceller. Den här formen av cancer i magsäcken kallas adenocarcinom (körtelcancer).

En mindre andel av tumörerna i magsäcken kan ha ursprung från andra celler i magsäckens slemhinna. Cancercellerna växer okontrollerat och kan sprida sig lokalt eller med blod eller lymfa och bilda metastaser (dottertumörer) i andra delar av kroppen. Men det finns även tumörer i magsäcken som är godartade.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Att få cancer i magsäcken var betydligt vanligare förr men idag är det en ovanlig cancerform i Sverige. Varje år få ca 800 personer sjukdomen varav över 95 % av fallen är adenocarcinom (körtelcancer). Att insjukna före 50 års ålder är ovanligt och närmare 75 % är över 65 år när de får diagnosen. Män drabbas oftare än kvinnor.

Orsaker

Orsaken till den här cancertypen är delvis känd och flera faktorer kan kopplas till en ökad risk. En av dem är Heliobacter pylori, en vanlig bakterie vid magsår som kan orsaka en kronisk inflammation som ökar risken för cancer i magsäcken. Men de flesta som bär på bakterien får inga problem.

Andra typer av kronisk inflammation i magsäckens slemhinna kan ge upphov till cancer. En liten del av de som drabbas kan ha en medfödd ärftlig ökad risk att få cancer i magsäcken. Rökning fördubblar risken så det är viktigt att sluta röka!

Det går att minska risken för olika typer av cancer genom regelbunden fysisk aktivitet. En halvtimme om dagen, till exempel en promenad eller en cykeltur, har en förebyggande effekt. Maten har också betydelse. Frukt och grönsaker kan ha en skyddande effekt mot cancer. 

Diagnos

Sjukdomen är svår att upptäcka i tid då den i början vanligtvis är utan symptom. En del upplever obehag eller smärta i maggropen med illamående och nedsatt aptit. Men det kan även vara tecken på till exempel magkatarr och andra godartade tillstånd. 

Andra symptom på magsäckscancer kan vara uppkastningar med färskt blod eller mörkt innehåll som liknar kaffesump. När blod kommer i kontakt med syran i magsäcken kan även avföringen färgas svart. Lite längre fram i sjukdomsförloppet kan man märka en ökad trötthet eller viktnedgång.

Vid plötslig smärta i övre delen av buken eller om det finns tecken på blod i uppkastningar eller i avföringen är det viktigt att söka läkare.  Undersökningen inleds med blodprov och avföringsprov och gastroskopi av matstrupe och magsäck. Upptäcks en förändring tas ett vävnadsprov som analyseras i mikroskop för att utvärdera tumörens biologiska egenskaper och utseende.

Röntgenundersökning med datortomografi (skiktröntgen) och ibland magnetkamera samt ultraljud visar hur stor tumören är samt om sjukdomen har spritts sig.  Med laparoskopi (titthålsundersökning) kan man se om spridningen har nått bukhinnan. Resultaten av undersökningarna bedöms av specialister från olika områden innan behandling påbörjas.

Vid misstanke om magsäckscancer (ventrikelcancer) sker utredningen enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF).

Behandling

Det finns goda möjligheter att bli botad om sjukdomen upptäcks tidigt. Behandlingen bör komma igång så snart som möjligt för att minska risken för spridning.

Det enda säkra sättet att få bort tumören i magsäcken är operation. De vanligaste metoderna är titthålskirurgi eller öppen kirurgi då ett snitt görs i bukväggen för att ge kirurgen bättre insyn. Vid operationen tas hela eller delar av magsäcken bort, ofta även lymfkörtlar, med bred marginal till den friska vävnaden. Patienten får vistas på sjukhuset i ca 1–2 veckor.

För att minska tumörens storlek ges ofta cytostatika i upp till 3 månader inför operationen. Cytostatika kan även ges efter operationen för att minska risken för återfall. Ibland sjukskrivs patienten under behandlingsperioden och vid behov ges medicin för att motverka eventuell samt smärtstillande medicin.

Har sjukdomen spritts, eller om tumören inte går att operera bort, ges lindrande behandling med cytostatika i kombination med mediciner, antingen tabletter eller som dropp med bestämda tidsintervall.

Att ta bort hela, eller delar av, magsäcken kan orsaka besvär med att äta och svälja. Det är viktigt att äta energirik mat i många små portioner och tugga maten långsamt. Vid stopp i ingången till magsäcken eller i nedre magmunnen kan ett rör (stent) sättas in som underlättar för födan att komma fram..

Prognos

Behandlingsresultaten har kontinuerligt förbättras under senare år. Kontroller genomförs vanligtvis i upp till fem år efter avslutad behandling med läkarundersökning, blodprov och ibland röntgenundersökningar. Prognosen för magsäckscancer är sämre än för många andra tumörsjukdomar. Närmare hälften av de patienter som har opererats för cancer i magsäcken avlider till slut av sjukdomen.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.