Sarkom

Vad är Sarkom?

Det finns ungefär 50 olika typer av cancersjukdomar som kan uppstå i kroppens hårda och mjuka stödjevävnader som skelett, brosk, bindväv, fettväv, blod- och lymfkärl samt muskler. De olika tumörerna delas ofta in i mjukdelssarkom (bindväv, fett, kärl och muskler) och skelettsarkom som ibland kallas primär skelettcancer. Andra former av sarkom kan spridas till skelettet som metastaser och kallas då sekundär skelettcancer.

Sarkom är en varierad grupp sjukdomar som vanligtvis delas in i mjukdelssarkom (fett, muskler och bindväv) och skelettsarkom eller som det ofta benämns primär skelettcancer. Många andra tumörformer kan sprida sig till skelettet men är då metastaser (dottertumörer) eller sekundär skelettcancer.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Varje år drabbas ungefär 400 personer i olika åldrar av den här sortens tumörsjukdom. De vanligaste sjukdomstyperna är:

Mjukdelssarkom

Rabdomyosarkom – uppstår i musklerna, vanligast hos barn och personer över 60 år.
Liposarkom – uppstår i fettvävnaden, vanligast hos personer i övre medelåldern.
Gastrointestinal stromatumör (GIST) – uppstår i muskelcellerna i mag-tarmkanalen, medelåldern för drabbade är 65 år.
Leiomyosarkom – uppstår i skelettmuskulaturen.
Synovialt sarkom – uppstår i ledhinnorna.
Fibrosarkom – uppstår i bindväven.

Skelettsarkom

Osteosarkom – uppstår i skelettet, är den vanligaste formen av skelettsarkom hos barn och ungdomar.
Ewings sarkom – kan ibland växa utanför skelettet, är vanligare hos yngre personer.
Kondrosarkom – uppstår i broskcellerna, är vanligare hos äldre personer.

Orsaker

Varför sjukdomen uppstår är till stor del okänt. Vissa data talar för att olika kemiska substanser och lösningsmedel samt bekämpningsmedel som hormoslyr kan vara en orsak.

Diagnos

De vanligaste tecknen är en svullnad som växer och som kan ge en tryckkänsla i till exempel magen eller musklerna. Många gånger upplever patienten en ny sorts smärta i någon del av skelettet. Smärtan kan vara kännbar vid vila för att bli mer uttalad vid rörelse.

Läkaren börjar med att göra en kroppsundersökning. Ofta kan förändringar som behöver utredas vidare upptäckas med en vanlig röntgenundersökning. En skiktröntgen (datortomografi) eller undersökning med magnetkamera (MR) ger mer information om tumörens storlek och hur den växer samt om det finns metastaser.

Vanligtvis tas ett cellprov från den misstänkta knölen eller förändringen. Cellprovet analyseras i mikroskop för att ta reda på om det handlar om sarkom eller ej, men det visar inte alltid vilken variant av sjukdomen det är.  Utredningen inkluderar även blodprover och eventuellt undersökning med PET-kamera.

Vid misstanke om sarkom genomförs utredningen enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF).

Behandling

Behandlingen av sarkom varierar eftersom det finns så många olika varianter av tumörsjukdomen. Vanligtvis genomförs en operation, ofta i kombination med cytostatika eller strålbehandling. Ibland sätts både cytostatika och strålbehandling in. Analysen efter operationen den slutliga diagnosen och om ytterligare behandling är nödvändig.

Vid operationen avlägsnas tumören samt vävnaden runtomkring för att vara säker på all cancer tas bort. Ibland måste den vävnad som bortopereras ersättas. Då transplanteras vävnad från en annan del av kroppen. Vid skelettsarkom krävs ibland amputation av en del av skelettet som då ersätts med andra delar från skelettet eller med en protes av plast eller metall.

En kroppsdel opereras bort helt först när det är den enda chansen till bot eller för att reducera risken för en mer uttalad funktionsnedsättning. Vistelsen på sjukhuset är oftast endast några dagar upp till en vecka och beror på patientens tillstånd efter operationen.

Många gånger är det nödvändigt med cytostatikabehandling eller strålbehandling för att minska risken för återfall. Behandlingen med cytostatika kan pågå från några månader upp till ett år medan strålbehandling tar ca 4–6 veckor. Ibland används cytostatika eller strålbehandling inför operationen för att tumören ska krympa så att den blir lättare att operera bort. Behandling med strålning och cytostatika kan ibland fungera som alternativ till amputation och därmed kan kroppsdelen behållas intakt.

Vid behandling av gastrointestinal stromatumör (GIST) i mag-tarmkanalens muskelceller används en form av målriktad behandling som hämmar tyrosinkinas, ett protein som bildas i förändrade celler och gör dem till cancerceller.

Vid återfall finns ytterligare behandlingsmöjligheter med förnyad operation eller strålbehandling. Finns det metastaser används även cytostatika eller annan medicinering.

För cancerpatienter är det aldrig för sent att sluta röka! Återhämtningen går fortare och sårläkningen förbättras.

Prognos

Efter avslutad behandling är det viktigt med uppföljande kontroller, vanligtvis i upp till fem eller åtta år. Eventuella återfall kan då upptäckas tidigt samt om det uppstår svåra biverkningar av behandlingarna. Prognosen för tillfrisknad varierar mycket beroende på sjukdomstyp, var tumören sitter och patientens hälsotillstånd.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.