Skivepitelcancer

Vad är skivepitelcancer?

Elakartade (maligna) tumörer kan uppstå i hudens celler (keratinocyter) på kroppsdelar som exponerats för solens UV-strålar. Det finns två förstadier till sjukdomen som kan utvecklas till invasiv skivepitelcancer. 

Aktinisk keratos är en rödaktig hudförändring med ojämn struktur som oftast dyker upp i ansiktet. Den kallas även ”solskada” och kan ibland förväxlas med malignt melanom, basalcellscancer eller med mer godartade sjukdomar såsom eksem.

Skivepitelcancer in situ (Bowens sjukdom) är en inte fullt utvecklad cancer på hudens yttersta lager. Hudförändringen kan dyka upp på olika ställen på kroppen, men oftast på områden som varit utsatta för starkt solljus.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Skivepitelcancer är den hudcancerform som ökar mest. Andra vanliga hudtumörer är basalcellscancer och malignt melanom. Antalet patienter har ökat kontinuerligt sedan många år och nu drabbas över 6000 personer årligen. De allra flesta som insjuknar är över 40 år och fler män än kvinnor drabbas.

Orsaker

Den här formen av elakartad hudcancer är mycket sällsynt i unga år eftersom den orsakas av en långvarig påverkan av solljus. Därför är det viktigt att även barn skyddas från starkt solljus. Skivepitelcancer dyker oftast upp på ytteröronen, näsan, underläppen, kinder och pannan. Personer med ljus hy och rött eller ljust hår är speciellt känsliga, liksom personer som behandlas med immunhämmande medel på grund av organtransplantation och för inflammatoriska sjukdomar.

Skivepitelcancer kan även uppstå efter en brännskada och i svårläkta sår. Det finns även ett samband med tidigare strålbehandling eller efter ljusbehandling för psoriasis

Som för alla former av tumörer kan det finnas ett samband med rökning. Så det är alltid bra att sluta röka! Framför allt reduceras risken för komplikationer i samband med behandling.

Diagnos

Det vanligaste tecknet på den här formen av hudcancer är en knöl som kan ömma vid beröring. Det kan också vara en hudförändring som är hudfärgad eller har en rödaktig nyans och en fjällig struktur. Utseendet kan även likna andra sorters hudtumörer eller godartade hudförändringar.

Vid undersökningen använder läkaren ett hudmikroskop (dermatoskop). Misstänks hudförändringen vara elakartad tas den bort och ett vävnadsprov (hudbiopsi) kan analyseras i mikroskop. 

Finns det misstanke om att cancern har börjat sprida sig till lymfkörtlar (oftast hals, armhåla eller ljumske) tas ett nytt vävnadsprov för analys mikroskop. Vid spridning genomförs även undersökningar med datortomografi och ibland PET-kamera för att ta reda på om det finns fjärrmetastaser.

Om läkaren efter kroppsundersökning och användning av misstänker cancer ska utredning påbörjas inom ramen för standardiserat vårdförlopp (SVF).

Behandling

Vid förstadie till sjukdomen ska tumören alltid tas bort om det är möjligt. Därefter finns olika metoder som kan varieras beroende på var hudförändringens placering och utseende samt patientens önskemål.

För att avlägsna förstadier används olika metoder där hudtumören:

  • Skrapas bort (curettage)
  • Bränns bort med ett elektrokirurgiskt instrument
  • Frysbehandlas med flytande kväve(kryoterapi)
  • Ljusbehandlas (fotodynamisk terapi)
  • Behandlas med en immunstärkande salva
  • Behandlas med cellhämmande salva
  • Strålbehandlas
  • Opereras bort

Vid en ytlig hudförändring kan det räcka med salva och läkningsprocessen tar 4–6 veckor. Ljusbehandlingarna behöver upprepas och därefter tar läkningen någon vecka. Är det möjligt avlägsnas hudförändringen för att analyseras. Operationen kan kombineras med hudtransplantation för att täcka såret. Läkningen tar ungefär en vecka.

Visar det sig handla om invasiv skivepitelcancer måste läkaren bedöma om det är möjligt att operera bort hela tumören för att minska risken för spridning. Ibland behövs hudtransplantation från en annan del av kroppen för att täcka ett stort sår.

Strålbehandling är ett alternativ till operation. Vid misstanke om metastaser (dottertumörer) krävs ytterligare behandling med bortoperation av lymfkörtlar och behandling med cytostatika.

Prognos

Behandlingsresultaten har förbättrats stadigt de senaste åren. Nästan alla blir av med sjukdomen efter operation och kan leva normalt. Återfall är ovanligt men hos en liten andel patienter finns en spridning redan från början. Då är prognosen sämre.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.