Tarmcancer

Vad är tjocktarmscancer och ändtarmscancer?

Kolorektalcancer är ett samlingsnamn för olika typer av cancer i tarmarna. Tjocktarmscancer och ändtarmscancer är två av de vanligaste maligna (elakartade) formerna. Sitter tumören i de nedersta 15 cm av tjocktarmen kallas den ändtarmscancer. Några sällsynta varianter är analcancer och tunntarmscancer.

När en cancertumör växer okontrollerat kallas den malign. Det betyder att cancerceller kan sprida sig via blodet eller lymfsystemet vilket medför risk för att metastaser (dottertumörer) bildas i andra delar av kroppen.

Sjukdomen utvecklas i tarmens slemhinna där tumören ofta börjar som en polyp (utväxt). När tumören har växt sig större kan den bilda ett sår och orsaka förträngning i tarmen.

Cancervårdsförsäkring

Extra trygghet med rätt cancervård inom garanterad tid.

Räkna ut ditt pris

Förekomst

Varje år drabbas drygt 6 000 personer av kolorektalcancer och i två tredjedelar av fallen sitter tumören i tjocktarmen.  Ändtarmscancer förekommer oftare hos män, medan tjocktarmscancer är lika vanligt hos kvinnor som hos män. De flesta som drabbas av tarmcancer är över 70 år.

Analcancer är en ovanlig tumörform i ändtarmsöppningen, den är vanligare hos kvinnor och drabbar cirka 150 personer per år. Symptomen liknar ändtarmscancer men det här är en annan sorts cancersjukdom. Vid analcancer sitter tumören i närheten av ringmusklerna och kan i vissa fall kännas som en förhårdnad i ändtarmsöppningen.

Antalet nya sjukdomsfall i analcancer ökar och det finns ett samband mellan förekomsten av analcancer och HPV virusinfektion (humant papillomvirus). Tidig sexualdebut, många sexpartner samt analsex är några riskfaktorer hos både män och kvinnor. Strålbehandling och cytostatika räcker oftast men om tumören inte försvinner eller kommer tillbaka genomförs en operation.

Tunntarmscancer och tolvfingertarmscancer är två ovanliga varianter med ca 50–100 fall per år.  Sjukdomen kan uppstå från olika celler i tunntarmsväggen. Det finns ärftliga tillstånd samt en ökad risk vid kronisk inflammation i tarmen som Crohns sjukdom. De första symptomen kan vara gallbesvär. Behandlingen är oftast operation när det är lämpligt. Har tumören spritt sig används cytostatika på samma sätt som vid behandling av tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Orsaker

Orsaken till tarmcancer är inte helt klarlagd. Det finns en ökad risk hos personer med en hög fettkonsumtion som äter mycket rökt och rött kött. Har kosten lågt fiberinnehåll finns det ett samband med en ökad frekvens av cancer i tjock- och ändtarmen. Matvanorna visar att dessa cancerformer är vanliga i västvärlden. Kronisk inflammation i tarmen som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit ökar risken att drabbas av tjocktarmscancer.

Har andra släktingar fått tarmcancer finns en viss ökad risk att drabbas. Det förekommer även ett antal ovanliga ärftliga tillstånd som associeras med tarmcancer, till exempel ärftligt kolonpolypos (familjär adenomatös polypos, FAP). Då bildas många polyper i tarmarna med risk att övergå i cancer. Dessa patienter ska följas regelbundet av vården.

Diagnos

De vanligaste symptomen är blödningar från tarmen. Då kan det finnas blod i avföringen eller så är avföringen är svart. Andra symtom är förändrade avföringsvanor, ökad trötthet och blekhet orsakad av blodbrist, slem i avföringen, matleda och smärtor i magen. Men dessa symtom kan även vara tecken på andra tillstånd än cancer. Ibland kan det ta lång tid innan symptomen uppstår och tumören hinner då spridas.

Vid misstanke om tjocktarmscancer eller ändtarmscancer ska patienten genomgå utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF). Den inleds med blodprover och avföringsprov och brukar följas av undersökningar av tarmens inre med rektoskopi och koloskopi då ett mjukt, böjligt rör förs in i ändtarmsöppningen.

Upptäcks en förändring tas ett vävnadsprov som skickas för analys i mikroskop för att utvärdera tumörens biologiska egenskaper och utseende. I vissa fall genomförs även röntgenundersökning med datortomografi och magnetkamera samt ultraljud för att se tumörens storlek och om den har spritts. Resultaten av undersökningarna bedöms av specialister från flera olika områden innan behandlingen påbörjas.

Behandling

Operation är alltid den behandling som väljs i första hand. Om tumören upptäcks tidigt kan hälften av patienterna botas med enbart kirurgi. Små cancertumörer kan tas bort med hjälp av rektoskopi eller koloskopi genom ändtarmen. Polypen skärs eller bränns av och tas ut genom instrumentet för att undersökas i mikroskop.

Finns det risk för att tumörcellerna har spridit sig djupare i tarmväggen eller till lymfkörtlarna bortopereras den påverkade delen av tarmen tillsammans med de närmaste blodkärlen och lymfkärlen. En vanlig operationsteknik är titthålskirurgi men om tumören är större används öppen kirurgi då man gör ett snitt i bukväggen för att få bättre insyn.

För att minska risken för återfall ges ofta ytterligare cytostatika i en kombination av tabletter och dropp under 3–6 månader med bestämda tidsintervall. Patienten behöver inte vara inlagd på sjukhus men kan ibland sjukskrivas. I vissa fall ges inte cytostatikabehandling beroende på biverkningar som svårt illamående, sköra slemhinnor, trötthet eller påverkan på nerverna i händer och fötter.

Vid ändtarmscancer ges ofta strålbehandling under 1–6 veckor inför den planerade operationen. Det ökar möjligheten att få bort hela tumören. Strålbehandling kan orsaka biverkningar och ges bara om det finns en ökad risk för återfall. Ibland kombineras den med cytostatika.

Finns det tecken på ärftlighet för kolorektalcancer eller om släktingar har en kronisk tarmsjukdom (till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) kan i vissa fall tjocktarmen och ändtarmen opereras bort i förebyggande syfte. Regelbundna kontroller för patienter i riskzonen gör att tumörer upptäcks tidigare vilket förbättrar förutsättningarna för att bli botad.

Vissa landsting har infört screeningprogram för tarmcancer där man genom ett avföringsprov kontrollerar om det finns blod i avföringen. Fler landsting inför nu dessa provtagningar.

Prognos

Behandlingsresultaten har kontinuerligt förbättrats de senaste åren. Men dödligheten i tarmcancer är fortfarande närmare 40 %. Chansen att överleva i 5 år är idag ca 65 % för all cancer i tjock- och ändtarmen.

Granskad av professor Roger Henriksson, överläkare i onkologi och medlem i Alivias Internationella Medicinska Råd.